Lättad och glad

Citas hundvakt, Annelie hjälper mig med Molle. Hon kan ha honom till tisdag. Jag är lite trött på mina föräldrars gnäll på Molle och deras okunnighet gällande hundar. Mina föräldrar varken klappar eller rör hundar. Molle blir lugn av bara en klapp. Han behöver kärlek helt enkelt. Det här ger mig chansen att verkligen komma igång med min träning oxå. Helt underbart :)

Ska tvinga med mig en herre på långpromenad vid Rudan imorgon oxå. Inga lat-fasoner! Om inte herrn är sur och kinkig över min kommentar om hans livsstil. Man vet aldrig. Skitzat läge, precis som med mig.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0