Ruhi

Det var för mig att gå och hämta posten. Jag hatar kryckorna så jag försöker skita i att använda de. Jag menar, jag har inga händer lediga när jag håller i kryck-helvetena. Hur kul var det när man väl kommit till brevlådan för att inse att man typ inte kunde bära tbx posten till huset med sin icke-existerande-tredje-hand.. Iaf, ni kan ju gissa vad som sker när jag struntar i kryckorna. Jag lyckas halta runt lite grann i ca 30sek sen tar det stopp av smärta. It's all so lovely.

Nu har jag bara Cita och Hugo hemma. Älskade hundar. Jag får tänka om lite gällande att vara hundvakt då dräktiga Cita utvecklat ett temperament värre än en pitbull gentemot andra hundar. Den hunden har alltid haft 10 hundars personligheter. Medan Hugo är som en blåst blondin, låg IQ, feg m.m. Men han är urmysig och kärleksfull.

Tack, Sonia för din djupt analyserade kommentar på min blogg :p Fast jag måste säga att jag låter nog som en liten lustigkurre numera på min blogg.

Christoffer tycker om att jag är skadad för då behöver jag honom. Han tycker om att känna sig behövd av mig. Han tycker att jag ska vara skadad lite oftare så därför ska han lägga ut massa fällor på vår tomt så att jag skadar mig lite oftare. Tydligen är jag väldigt kärleksfull då oxå.
 För övrigt så ramlade jag på vår egen tomt när jag gjorde illa mig. Jag var sjukt bakis och hade missbedömt exakt vart diket låg vid tomtgränsen där gräset var igenvuxet. Tara kom springande från grannen så jag gick emot henne då. Så ligger det till. Jag är så självständig att jag inte kan släppas lös på min egen tomt tydligen. När Christoffer förstod att jag ramlat och gjort illa mig igen, dock utan moppe denna gång, så var hans första tanke:" not again"! Haha, tragiska jag.

Nu ska jag lägga in lite bilder på Hugo på min hemsida www.minaspetsar.se

Farewell