Vilken tur man har
Ja, jag gick till tvättstugan för att boka tvättid och det fanns en tid kl 13-16 redan imorgon. Mirakel. Jag börjar jobba kl 17 så det e ju perfekt liksom :)
Idag har jag försökt lösa saker. Jag har pratat med min chef, pratat med nya chefen i kungälv 5 ggr, varit hundvakt och promenerat en timme med båda hundarna, äntligen vågat meddela frun på jobbet att jag sagt upp mig efter att ha jobbat där sen 2002, gått ärenden på arbetstid. Men restiden till nya jobbet har inte varit kul att få veta. Men fick senare veta att det inte var så långt som jag trodde och Christoffers mamma eller Christoffer kommer skjutsa mig dit tills jag vänjer mig så det känns bra.
Jag har sagt som det är, gällande att ta körkort, det har blivit världens ångest-grej nu då jag skjutit på det så länge. Så dumt av mig och nu är jag faktiskt rädd att jag inte kommer klara av att ta det. Men för tusende gången så ska jag verkligen försöka igen. Låter bara så jävla tjatigt!! Ni som känt mig länge, ni vet min historia kring det. *suckar*
Rensade bort gamla papper från 2005 tills nu. Vem fan sparar på gamla räkningar och allt sen 2005?? Jo, jag!! Fy fan va jobbigt. Äntligen när jag trodde att jag var klar med rensningen så hittar jag självklart en kartong till!
Hur som helst, de relationerna jag kommer känna att jag saknar är ju de jag är van att träffa via jobbet faktiskt. Vännerna utanför är ju inga man träffas regelbundet med iaf så. Ja, Sissi, jag kommer att sakna dig! ;) Haha, vad fint jag klämde in det här :)
Kanske ska svänga förbi mina kära föräldrar imorrn då som jag så fint nog är osams med. Pappa ringde idag. Tänka sig, min pappa ringde!! Första gången nånsin. Tur att pappa inte är så dramatisk som mamma. Jag köpte en söt liten present till mamma förra veckan när jag var i Stenungsund för att visa att jag tänker på henne... men men, hon kan väl få den men jag har ingen som lust alls att prata me henne. Och bror min... vi har gått skilda vägar verkar det som. Och det är en riktig sorg för mig. Det gör ont i hjärtat på allvar.
Livet går framåt... som Kubbe så fint påpekade en gång och det var kloka ord. Man beter sig ofta som att livet går bakåt och lever i det förflutna.
Idag har jag försökt lösa saker. Jag har pratat med min chef, pratat med nya chefen i kungälv 5 ggr, varit hundvakt och promenerat en timme med båda hundarna, äntligen vågat meddela frun på jobbet att jag sagt upp mig efter att ha jobbat där sen 2002, gått ärenden på arbetstid. Men restiden till nya jobbet har inte varit kul att få veta. Men fick senare veta att det inte var så långt som jag trodde och Christoffers mamma eller Christoffer kommer skjutsa mig dit tills jag vänjer mig så det känns bra.
Jag har sagt som det är, gällande att ta körkort, det har blivit världens ångest-grej nu då jag skjutit på det så länge. Så dumt av mig och nu är jag faktiskt rädd att jag inte kommer klara av att ta det. Men för tusende gången så ska jag verkligen försöka igen. Låter bara så jävla tjatigt!! Ni som känt mig länge, ni vet min historia kring det. *suckar*
Rensade bort gamla papper från 2005 tills nu. Vem fan sparar på gamla räkningar och allt sen 2005?? Jo, jag!! Fy fan va jobbigt. Äntligen när jag trodde att jag var klar med rensningen så hittar jag självklart en kartong till!
Hur som helst, de relationerna jag kommer känna att jag saknar är ju de jag är van att träffa via jobbet faktiskt. Vännerna utanför är ju inga man träffas regelbundet med iaf så. Ja, Sissi, jag kommer att sakna dig! ;) Haha, vad fint jag klämde in det här :)
Kanske ska svänga förbi mina kära föräldrar imorrn då som jag så fint nog är osams med. Pappa ringde idag. Tänka sig, min pappa ringde!! Första gången nånsin. Tur att pappa inte är så dramatisk som mamma. Jag köpte en söt liten present till mamma förra veckan när jag var i Stenungsund för att visa att jag tänker på henne... men men, hon kan väl få den men jag har ingen som lust alls att prata me henne. Och bror min... vi har gått skilda vägar verkar det som. Och det är en riktig sorg för mig. Det gör ont i hjärtat på allvar.
Livet går framåt... som Kubbe så fint påpekade en gång och det var kloka ord. Man beter sig ofta som att livet går bakåt och lever i det förflutna.
Kommentarer
Postat av: nini
määäh inte sakna niniiiii daaaa? =(
Postat av: Anonym
Jooo, helt sjukt att vår kontakt är som den är nu. Från att ha pratat vaaaarje dag föut ju. Ruhi måste ringa Niniii :)
Trackback
